Bråk in daz korridor

Igår kväll var det inte min dag. Kom hem från träningen och skulle käka. Går in i tv rummet med min mat. Där inne sitter Katja och psykbrytet. Katja går för att hämta mer mat, psykbrytet går efter som en pickande höna. Båda sätter sig i rummet utanför och smäller igen dörren.
Jag blev jätte ledsen, arg, förbannad och fick total damp. Istället för att gå ut och skrika på psykbrytet eller kasta min tallrik på henne gick jag in på rummet och grät en skätt.
Afra hade tydligen hört att jag var ledsen och gick ut till dom andra och fråga va som hänt.
Det känns skönt att jag inte är ensam om att känna som jag gör. Jag förstår bara inte hur alla kan hålla sig så lugna när psykbrytet väl sätter igång... Men det verkar inte hålla så länge till för henne nu. Ingen orkar med detta lägre.

Hela kvällen igår var jätte jobbig. Man känner sig inte välkommen i sitt eget hem, bara för att en person har sånna problem med sig själv. Så utstuderande som försöker spela ut oss andra mot varandra. Det värsta är att hon lyckas ganska ofta med det. Läskig människa det där...

Alla andra som jag bor med är jätte snälla. Dom finns alltid där om det är ngt jag behöver hjälp med eller bara prata. Guld värt! Idag känns det bättre. Pratade med Katja för en stund sen och frågade henne om vi hade ngt som ouppklarat. Det hade vi tydligen inte. Vi snackade igenom allt, känns bättre nu.

Igår på gymmet var det tävling eller utlottning, vilket jag inte hade en aning om. Men jag vann tävlingen. Jag som aldrig vinner=) Jag fick en privatlektion i gymmet, hur alla grejer funkar mm. Hur bra är inte det då...? Jag blev jätte glad. Jag har ju faktiskt bara vunnit ½ kg frysta räkor innan.

PUSS